Skriv ut

Mentalbeskrivning - Dagens boxer och användningen av MH i avelsarbetet

av Anna Persson och Marlene Mussawir

MH-deltagandet har stimulerats av att SKK kräver känd mental status på föräldrarna för registrering av valpar av bruksras. Känd mental status är även ett krav för tävling på bruksprov för hundar som uppnått 18 månaders ålder. I Boxerklubbens uppfödarregister är antalet beskrivna avkommor ett av kriterierna som registret sorterar på. Ungefär 60% av dagens boxer deltar i mentalbeskrivningen.

Mentalbeskrivning ger en bild av den enskilda individen, men är även det mest användbara redskap vi förfogar över för att få en relativt snabb bild av vad olika avelshundar producerar. MH har använts sedan 1997 vilket ger god statistik över hur utvecklingen inom rasen ser ut. Statistiken kan även ge en uppfattning om MH används som avelsverktyg bland svenska uppfödare eller om så inte är fallet.

Redovisning av resultat

MH-resultaten för boxer visar upp ett diagram som ser mycket positivt ut. Boxern är kontaktvillig, lekfull, nyfiken och orädd samt har ett litet/måttligt aggressionspaket (aggression = tendens att reagera med hotfullt beteende i de testsituationer där detta mäts). Vad gäller gripandet i såväl lek som jakt är dock intensiteten relativt låg.

Bild3

Diagrammet visar MH-resultat för boxer. Ju närmare mitten på cirkeln man kommer desto lägre är intensiteten i egenskapen. Den markerade cirkeln är medelvärdet för brukshundar. Det skuggade fältet visar alltså resultat för boxer i förhållande till medelvärdet för samtliga bruksraser.

Tittar vi på utvecklingen av olika egenskaper från MH-resultat under sju år (1997-2003) kan vi konstatera att trenden i egenskaper som lek och gripande är negativ, dvs går mot en lägre intensitet. Än så länge är det dock fråga om väldigt små förändringar.

Intensiteten i övrigt ligger konstant över tid. Endast vad gäller reaktioner på skott finns en tydlig trend i positiv riktning, vilket är en glädjande utveckling.

Då mentala egenskaper till stor del är ärftliga och kan påverkas genom avelsurval så tyder det faktum att ingen betydande utveckling sker på att resultaten från MH inte prioriteras i avelsarbetet. Gripandet i lek och jakt har diskuterats under många år, men bevisligen utan resultat.

Bild4

Diagrammen visar utvecklingen från 1997 till 2003 i momenten lek, jakt, ljudkänslighet och skottprov. (OBS att i varje moment kan det bedömas flera olika egenskaper.) Variationen i intensiteten på de olika egenskaperna i momenten är väldigt liten, dvs det sker ingen egentlig utveckling i vare sig positiv eller negativ riktning. Undantaget är skottprovet som visar på en minskning i intensiteten på reaktionerna. Boxern visar alltså mindre reaktioner på skott, vilket är positivt.

Även om boxern som helhet har en stabil mentalitet så finns det anledning att vara uppmärksam. Erfarenhetsmässigt vet vi att negativa egenskaper som rädsla, hög stress och relationsproblem med människor har hög arvbarhet. Rasens mentala status kan snabbt ändras i negativ riktning om vi tillåter dessa egenskaper hos avelsdjuren.

Redan nu är det tydligt att det finns stora skillnader mellan olika individer och avkommegrupper. Diagram 6 och 7 visar MH-resultat för avkommor efter två olika boxerhanar. Det är lätt att konstatera att det finns väldigt stora skillnader. OBS! Den markerade cirkeln visar nu medelvärdet för boxer. Det skuggade fältet visar alltså resultatet för hanhundens avkommor i förhållande till medelvärdet för samtliga boxer.

Bild5

Avkommorna efter denna hane är kontaktbenägna, de har mycket bra lek och även bra gripanden. De är nyfikna, dvs löser de flesta situationer utan problem och har låg rädsla.

Bild6

Avkommorna efter denna hane ligger under medelvärdet i såväl kontakt som lek, gripande och nyfikenhet. De har även högre reaktioner på rädsla.

Resultaten måste användas

Vi befinner oss i ett läge där vi har ett dokumenterat välfungerande instrument samt resultat från snart nio års MH-verksamhet. Det måste nu vara hög tid att resultaten på allvar kommer till nytta i avelsarbetet. De ovan redovisade resultaten visar tyvärr att boxeruppfödare i gemen inte använder sig av MH-resultaten för att förbättra rasen. Det kan säkert vara så att enstaka uppfödare gör det, och det är i så fall bra - men inte tillräckligt för att föra rasen framåt. För att förbättra resultatet krävs att den genomsnittlige uppfödaren tar till sig kunskapen och använder den aktivt i sitt avelsarbete.

Bild7

 

Att just gripandet är en av de egenskaper som har försämrats är särskilt illavarslande då detta är en egenskap där Boxerklubben under många år diskuterat nödvändigheten av en förbättring. Vid en titt på resultaten från MH under åren 1997-2004 så syns en stadigt nedåtgående kurva för gripandet (diagram 8). Det handlar inte om någon högdramatisk förändring, men ändå en väl så tydlig sådan. Varför har gripandet försämrats under åren? Vilken variation i gripandet finns inom rasen? Vilket gripande är önskvärt hos boxern? Hur vänds den nedåtgående kurvan? Detta är viktiga frågor som måste lyftas upp för diskussion inom rasklubben.

Bild8

Vad gör då Svenska Boxerklubben?

Möjligheten att påverka utvecklingen av en ras ger ett hisnande perspektiv och det krävs gedigen kunskap för att ange åt vilket håll rasen ska utvecklas. Boxerklubben var en av de första rasklubbar som nappade på SKKs initiativ om rasspecifika avelsstrategier och det finns idag ett gediget dokument kring boxerrasens önskvärda utveckling på både kortare och längre sikt. Avelsstrategin förtjänas att läsas i sin helhet och finns att hämta på Boxerklubbens hemsida eller beställas från kansliet.

Om en ras är under en ständig och långsam förändring så är det inte säkert att detta kommer att uppmärksammas förrän det är för sent. Det finns avsevärda möjligheter att förändra en ras på endast ett par generationer, men tar betydligt längre tid att bygga upp det som gått förlorat - om det ens är möjligt. Med hjälp av MH har vi möjligheten att upptäcka problemen i tid och med hjälp av den rasspecifika avelsstrategin har vi möjlighet att bygga strategier för att komma till rätta med dessa och andra problem.

Slutligen ett enkelt konstaterande: Det är ett stort ansvar att vara uppfödare. Vi är alla stort tack skyldiga till de uppfödare som med modern och gedigen kunskap och känsla arbetar för en förbättring av boxern. Men för att vi ska kunna behålla och förbättra vår fina ras så krävs det att fler uppfödare aktivt använder MH som redskap i sin avelsplanering. Låt oss alla verka för att så kommer att ske.

Copyright © 2012-2016 Svenska Boxerklubben. Alla rättigheter reserverade. Vill du använda något material från denna webbplats, ange källan!

Saturday the 22nd - Klint & Klant Konsult.