Genvägar
Information från SKK
Nedan några informativa broschyrer från SKK
Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben
AVEL 2015, Information om organisation, policy och regelverk inklusive det genetiska hälsoprogrammet
Att föda upp hundar inom Svenska Kennelklubben
Kommittén för Avel & Hälsa
Kommittén har till uppgift att
- presentera och sprida bred information i avelsfrågor
- samla och sammanställa information om rasen boxer
- följa forskning och utveckling beträffande avel
- vid förfrågan agera diskussionspartner i avelsfrågor
- bistå uppfödare, tik- och hanhundsägare med information, faktaunderlag och råd i avelsfrågor
- informera om SKKs registreringskrav och fastställda hälsoprogram
- informera om SvBs kravnivåer på föräldradjur för valphänvisning, samt om klubbens rekommendationer
- ansvara för att ett centralt utbildnings- och informationsmaterial för uppfödare och hanhundsägare finns tillgängligt
- ansvara för genomförandet av central utbildning och information i avelsfrågor
- verka för att LO arrangerar lämplig lokal avelsutbildning för uppfödare och hanhundsägare
- fungera som remisskanal i avelsfrågor
Kommitténs mål
Målsättningen är att skapa en verksamhet som skall vara intressant och nödvändig för varje uppfödare och hanhundsägare i rasen. Verksamheten skall väcka intresse och förståelse för avelsfrågor hos alla som äger hundar av rasen boxer.
Kommittéledamöter
Lotta Johansson (ansv)
Sofia Dunder
Janet Johansson
Maritha Östlund Holmsten (adjungerad)
Marlene Mussawir (adjungerad)
Ev. frågor rörande Avel & Hälsa besvaras av Lotta Johansson
Känd status på spondylos från 1 januari 2018
Från och med 1 januari 2018 är känd status på spondylos ett krav för valphänvisning på Boxerklubbens webbplats. Ryggen ska röntgas efter två års ålder och sker hos veterinär. Plåtarna skickas sedan till tyska Boxerklubben för avläsning.
Ladda ner instruktioner för spondylosröntgen
De hundägare som har spondylosröntgat sina hundar och gett sitt tillstånd att resultatet publiceras finns i nedanstående lista. Listan är sorterad på hundens namn i stamtavlan.
Hur mycket styr generna hundens aggressivitet, rädsla och lekfullhet?
De flesta hundägare vill ha en positiv, social, orädd och icke-aggressiv hund som fungerar bra i vardagslivet. Man vet sedan tidigare att hundens beteende är en kombination av dess gener och den miljö hunden lever i. Den mesta information om hur mycket generna påverkar beteendet baseras på olika typer av beteendebeskrivningar eller tester. Dessa tester beskriver oftast hur hunden agerar/reagerar i en specifik situation, som t.ex. i mentalbeskrivning hund (MH) eller beteende och personlighetsbeskrivning hund (BPH), men det kan också vara olika typer av prov, t.ex. vallprov, lydnad, bruksprov eller liknande. För många kan detta ge värdefull information om hur hunden fungerar i vardagen men det finns också många situationer som är viktiga i vardagen men som av olika anledningar inte finns med på den här typen av tester/beskrivningar. För att vi ska kunna avla för hundar som fungerar bra i vardagen måste vi först veta hur hundarna faktiskt beter sig i vardagssituationer och hur mycket av detta beteende som styrs av generna.
Är det möjligt att påverka beteende genom avelsarbete?
Tack vare insamlade enkätdata har vi tidigare kunnat beskriva vardagsbeteendet hos 20 svenska raser. Vi har visat att beteendet påverkas av kön och ålder på hunden. Vi har dessutom kunnat visa att det finns rasskillnader i vardagsbeteende. När det finns skillnader mellan genetiskt isolerade grupper, som olika hundraser, är sannolikheten stor att skillnaderna till viss del beror på genetiska skillnader. Detta har tidigare utnyttjats i sökandet efter gener som påverkar olika sjukdomar. I de flesta fall där sjukdomsgener har hittats handlar det om så kallade kvalitativa egenskaper, d.v.s. att sjukdomen styrs av en (eller ett fåtal) gener. Beteende däremot styrs inte bara av gener utan även till stor del av miljön, vilket gör det svårare att hitta enskilda gener som påverkar ett beteende. Den här typen av egenskaper (som både påverkas av många gener och miljön) kallas för komplexa eller kvantitativa egenskaper. Det finns mycket som kan göras utan att veta exakt vilka gener som styr beteendet. Genom bättre information om hur mycket av beteendet som kontrolleras av generna och hur mycket som styrs av miljön hunden befinner sig i, finns möjligheten att utveckla ett avelsprogram för att se till att rasens beteende utvecklas i önskvärd riktning.
Varför inte bara titta på individens eget beteende när man väljer avelsdjur?
Eftersom miljön till ganska stor del påverkar individens beteende kan vi för en viss individ inte säga om beteendet som vi ser är orsakat av hundens arv (generna) eller den miljö hunden lever i. Därmed kan vi inte säga vad som skulle kunna föras vidare till hundens avkommor, dvs. vilka gener den individen bär på. För att kunna avgöra vad i en enskild hunds beteende som beror på generna och vad som beror på miljön behövs information från hundens släktingar t.ex. föräldrar, syskon eller tidigare avkommor. Ju mer information som finns om hundens släktingar desto säkrare kan man säga vad i hundens beteende som beror på generna (skulle kunna nedärvas till en avkomma) och vad som beror på miljön (nedärvs inte till avkomman).
Vad vet vi om genernas betydelse för aggressivitet, rädsla, socialitet och träningsbarhet?
Vi har under våren tittat på hur stor andel av hundars vardagsbeteende som påverkas av generna genom att analysera de enkätsvar som vi fått in för 14 av raserna som ingick i studien. De 14 raserna är amercian staffordshire terrier, australian kelpie, australian shepherd, berner sennen, boxer, chihuahua, golden retriever, jack russell terrier, lagotto romagnolo, nova scotia duck tolling retriever, schäfer, shetland sheepdog, rhodesian ridgeback och rottweiler. Det mått som vi har använt på hur stor påverkan generna har på en egenskap är arvbarheten. Vi har valt att fokusera på aggressivitet, rädsla, socialitet och träningsbarhet till att börja med. Anledningen till att inte samtliga 20 raser ingår i den genetiska studien är att flera av raserna har för få svar för att kunna ge säkra resultat.
Våra resultat för de 14 raserna visar att arvbarheterna för intresse för andra hundar och människor ligger runt 20 %, vilket också gäller för träningsbarhet. När det gäller intresse av att leka med människor beräknades arvbarheten till hela 40 %, vilket är högt för att vara en beteendeegenskap som baseras på enkätsvar. Aggressivitet riktad mot såväl kända som okända hundar och människor visade en något lägre arvbarhet, strax under 20 %. De olika typerna av rädsla som ingick i studien visade de lägsta arvbarheterna på 8-15 %, allra lägst för rädsla gentemot andra hundar. Det finns med andra ord en stor variation i genernas påverkan av olika vardagsbeteenden och för vissa av flera av beteendena finns en god möjlighet att påverka utvecklingen inom rasen genom ett väl avvägt avelsprogram.
Hur hänger de olika beteendena ihop rent genetiskt?
Det är i avelsarbetet viktigt att veta hur olika egenskaper eventuellt påverkar varandra och hur de rent genetiskt hänger ihop. Tidigare studier har visat att det finns kopplingar mellan aggressivitet, rädsla och socialitet. Dessa studier har dock inte tittat på den genetiska kopplingen mellan dessa egenskaper utan främst tittat på den så kallade fenotypiska kopplingen. Den fenotypiska kopplingen är en sammanvägning mellan den genetiska kopplingen och en eventuell koppling på grund av liknande miljö.
Våra resultat visar att det finns en genetisk koppling mellan aggressivitet och rädsla vilket innebär att det delvis kan vara samma gener som påverkar både aggressivitet och rädsla. Det finns också en genetisk koppling mellan olika typer av aggressivitet och olika typer av rädslor. En hund som bär på anlag för att reagera med aggressivitet i en situation t.ex. mot okända hundar tenderar att också bära på anlag för att reagera aggressivt i andra liknande situationer t.ex. mot okända människor. Den genetiska kopplingen mellan intresse och rädsla är den omvända – en hund med anlag att visa ett stort intresse för okända hundar och människor tenderar även ha anlag att visa mindre rädsla mot okända hundar och människor. Detsamma gäller för intresse och aggressivitet, d.v.s. en hund med anlag att visa intresse för okända hundar och människor tenderar att även ha anlag för att visa mindre aggressivitet gentemot okända hundar och människor.
Vad mer behöver vi veta för ett långsiktigt avelsarbete för beteendeegenskaper?
För att kunna bedriva ett långsiktigt avelsarbete för beteendeegenskaper hos våra hundar behöver vi ett objektivt mått av beteende. Tyvärr kan enkäten om vardagsbeteende inte användas långsiktigt i avelsarbetet på grund av risken för subjektivitet och yttre påverkan i samband med insamling av enkätsvar. Nästa steg i studien är därför att utvärdera möjligheten att använda befintliga objektiva mått på beteende t.ex. MH för användning i avelsarbetet. Vi kommer att titta på den genetiska kopplingen mellan vardagsbeteendet (mätt med enkäten) och personlighetsegenskaper (mätt i samband med MH). Vår förhoppning är att vi i framtiden ska kunna använda resultat från MH eller liknande objektiva beteendebeskrivningar (BPH) i avelsarbetet för vardagsbeteende.
Vi har i nuläget olika antal svar från de 20 raserna och vissa av raserna har inte tillräckligt med svar för att ingå i den fortsatta genetiska studien. För att vi ska få så säkra resultat som möjligt behöver vi få in fler svar från hundägare som inte tidigare har svarat på enkäten. Insamlingen av nya enkätsvar kommer att pågå fram till våren 2015. Vi är intresserade av alla hundar från de 20 raserna som är födda under åren 2001-2014. För den fortsatta studien med koppling mellan vardagsbeteende och personlighetsegenskaper är vi extra intresserade av att få in svar om hundar som har genomfört eller kommer att genomföra MH. Ni som har eller planerar att göra BPH kommer också att ombes att svara på enkäten.
Hälsoenkät 2014
SBK's utskott avel och hälsa har tagit fram en hälsoenkät som är gemensam för alla rasklubbar. Boxerklubben genom Avel/Hälsa har samordnat enkäten med rasspecifika detaljer för boxer.
Enkäten är utarbetad efter bl.a. Agrias statistik i Breed Profile.
Enkäten ägs av respektive rasklubb och rasklubben bestämmer hur all hantering ska ske. Svaren går till Barbro Olsson som utarbetat enkäten, och hon tar fram den sammanställning som klubben vill ha.
Hundägaren väljer om man vill lämna uppgifter om hunden eller ej. Utdata baseras på icke kända individer.
Enkäten läggs ut nu och ska ligga kvar året ut. Därefter sker utvärdering av hälsoenkäten.
Hoppas ni alla använder er av hälsoenkäten så Boxerklubben kan använda enkäten i sitt arbete för en sundare boxer. Denna enkät kompletterar den tidigare hälsoenkäten som är publicerad på hemsidan.
Anders Härnman ordförande.
Hälsoenkäten - för en frisk och sund boxer
Anna Persson, Ulrika Edgren & Marie Söderström
Svenska Boxerklubbens Hälsokommitté har genomfört en omfattande enkät om boxerns hälsa. Underlaget samlades in under 2011-12 genom en webbenkät på Boxerklubbens hemsida. Information om enkäten spreds via hemsidan, Boxerbladet, e-post till boxerägare via SBKs adressregister samt upprop på bl.a. Facebook.
I denna artikel redovisas resultaten från enkäten. Därefter blir det en uppgift för den nuvarande kommittén för avel och hälsa, uppfödare och andra boxerägare att använda informationen i arbetet för en friskare boxer. Vår förhoppning är att rasklubben i samarbete med uppfödare och andra berörda ska ta dessa frågor på stort allvar och verka för att hälsofrågorna får en större tyngd i avelsarbetet.
Deltagande hundar
Antalet hundar som beskrivs i enkäten uppgår till 785 stycken, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Enkätsvaren innehåller en viss övervikt för tikar, ca 58 % tikar och 42 % hanhundar.
Åldersfördelningen bland enkäthundarna visar att de flesta (68 %) är födda mellan 2000-2009. Drygt 18 % är födda år 2010 eller därefter. Knappt 10 % är födda på 90-talet och knappt 3 % är födda på 80-talet.
Kastration
Nära en fjärdedel (24,5 %) av enkätens hundar är kastrerade, fördelat på 67 % tikar och 33 % hanhundar. För hanar skedde ingreppet vanligtvis innan 3 års ålder och anledningen anges till i första hand en önskan om förändrat beteende eller pga. av kryptorchism eller prostatabesvär. De flesta ingreppen på tikar har skett under tidsperioden mellan 2-5 år och anledningen är främst livmodersinflammation och besvärliga löp/skendräktighet.
Hudproblem/klåda
Närmare 20 % av hundarna uppges vara drabbade av upprepade eller långvariga hudproblem. För en tredjedel av de drabbade startade problemet före ett års ålder och för två tredjedelar debuterade problemet före två års. Det är mycket ovanligt att hudproblemen debuterat efter 3-4 års ålder (fig.1 ).
De angivna hudproblemen handlar framför allt om klåda, svamp och hudinfektioner av olika slag och ca 83 % har fått problemen utredda av veterinär. De diagnoser som angivits är framför allt allergi (68 %), svamp (8 %), furunkolos (5 %) och demodex (3 %). För 7 % har ingen diagnos kunnat fastställas.
Figur 1. Ålder när hudproblemen debuterade.
Öron
Drygt 28 % av deltagande boxer uppges ha haft öronproblem. Av dessa anger 72 % att besvären handlat om enstaka tillfällen eller mindre än en gång per år, medan 28 % har återkommande problem mer än en gång per år eller mycket ofta. Öronproblem är således en vanligt förekommande åkomma hos boxer. Den senare gruppen har ofta erhållit diagnosen allergi, medan de som drabbas mer sällan framför allt anger inflammation, svamp, irritation och att de ej vet vad problemen beror på.
Ögon
Nästan 22 % av hundarna i enkäten uppges ha ögonproblem. Närmare 21 % av de drabbade har problem som återkommer mer än en gång per år eller mycket ofta, vilket gör även ögonen till ett vanligt förekommande problem i rasen.
De diagnoser som ställts i samband med boxerns ögonproblem är i huvudsak i fallande ordning hornhinnesår, boxerulcus, infektioner/inflammationer, skador, rinnande ögon samt allergier och tre fall av "cherry eye". Till detta kommer en del exteriöra problem som hängande ögonlock, inåtvridna ögonlock och inåtväxande hårstrån.
Mag- och tarmproblem
Hela 36 % av hundarna i enkäten har haft mag- eller tarmproblem och för drygt hälften (55 %) av dessa handlar det om återkommande eller mycket ofta förekommande problem. Det innebär att ca en femtedel av samtliga boxer har dessa problem, vilket är en anmärkningsvärt hög siffra. Av de drabbade hundarna anges 70 % ha lös avföring, 58 % är drabbade av kräkningar och 35 % brukar matvägra.
Endast en knapp fjärdedel av de drabbade hundarna anges ha en fastställd diagnos och det handlar då främst om magkatarr/gastrit (inflammation i magsäckens slemhinnor), allergi, pankreatit (inflammation i bukspottkörteln) eller njurproblem.
Andra infektioner
Vi har delat upp frågan om övriga infektioner i kategorierna halsinfektion, urinvägsinfektion och andra infektioner. Det visar sig då att 14 % har haft urinvägsinfektion, närmare 8 % har haft halsinfektion och 7,5 % har haft andra infektioner. I den sistnämnda gruppen är hudinfektioner den största gruppen, följt av fästingburna infektioner och inflammation i analsäckarna.
Hjärtproblem
Drygt var tionde boxer i enkäten är drabbad av hjärtfel/-sjukdom. För drygt hälften av dessa uppges diagnosen vara blåsljud. 18 % har aorta stenosis och drygt 6 % har pulmonalis stenos. Ett par hundar redovisas med klaff-fel, kardiomyopati, arytmi och tumör i hjärtat.
Krampanfall, epilepsi
Av enkätens hundar är det drygt 6 % som någon gång drabbats av kramper eller anfall av epileptisk karaktär, och ca 34 % av dessa behandlas medicinskt för problemet.
De symptom som anges är främst kramper, skakningar och svimningar. Diagnosen har oftast ställts i åldersspannet 1-2 år samt 7-10 år.
Tumör/cancersjukdom
17 % av hundarna i enkäten har fått diagnosen tumör eller cancer. Hundens ålder vid diagnos framgår av figur 2. Den i särklass vanligaste tumörformen är juvertumör (25 %) följd av olika former av hudtumörer (20 %). Därefter följer lymfom (5 %), histiocytom (4 %) samt tumörer i hjärna eller buk (3 % vardera).
Figur 2. Ålder vid tumör-/cancerdiagnos.
Skelett och leder
22 % av hundarna i enkäten uppges ha problem i skelett eller leder och inte helt oväntat är det knälederna som står för den största delen. Drygt 11 % av samtliga hundar anges ha problem med knäna. Knappt 5 % har problem med höfterna. Något mer överraskande är det att drygt 2 % av samtliga hundar uppges ha problem med armbågar samt närmare 2 % har problem med tåleder och ytterligare 2 % har problem med handleder.
Ca 16 % av deltagande hundar är röntgade för spondylos, fördelat på 41 % fria, knappt 23 % lindrig spondylos, närmare 25 % har medelgrav spondylos och ca 11 % har grav spondylos.
Beträffande ålder vid röntgen så ser vi att de flesta fria hundarna är röntgade vid ett års ålder, medan de med medel eller grav spondylos oftast är röntgade mellan 2-7 års ålder.
Närmare 7,5 % av inrapporterade hundar är opererade i en eller flera leder. Vanligast är knäledsoperationer, vilket har skett hos nästan 5 % av samtliga boxer (1 % har opererat båda knälederna). Andra operationer som förekommer hos vardera 0,6-0,7 % av samtliga boxer är operationer i bogled, för osteochondros samt armbåge. Därefter följer korsband, handled och tåled.
Anmärkningsvärt är att av de hundar som anges ha problem med knäna är en tredjedel röntgade med knäledsfel, medan två tredjedelar är friröntgade. Det är uppenbart att vi här har ett stort mörkertal av knäledssjuka hundar som inte syns i statistiken över röntgade individer.
Figur 3. Procentuell fördelning av ledproblem (ej rygg).
Njurar och lever
3,5 % av enkätens hundar uppges drabbade av njursjukdom. Renal dysplasi (24 %) och njursvikt (24 %) är de vanligaste diagnoserna bland dessa. Därefter kommer outvecklade njurar och uremi. En stor andel av hundarna (24 %) har inte fått någon diagnos på sina besvär. Njurproblemen har vanligen upptäckts före 2 års ålder.
Beträffande leversjukdom så tycks det inte vara något stort problem i rasen då endast ett par enstaka hundar anges vara drabbade.
Tänder och munhåla
Närmare 30 % av hundarna i enkäten har haft problem med tandköttet (epulider eller överväxande tandkött) och ungefär 23 % av dessa har behandlats av veterinär för problemet.
Ungefär 6 % av hundarna anges ha olika sorters tandproblem, huvudsakligen dålig tandkvalitet samt utslagna eller bortopererade tänder.
Andra sjukdomar
De flesta sjukdomar som förekommer i högre grad fångas troligtvis upp av enkäten, då de övriga sjukdomar som rapporteras har en betydligt lägre frekvens. Det handlar bl.a. om hjärnhinneinflammation (8 hundar), analsäcksinflammation (8 hundar) och sköldkörtelproblem (7 hundar).
Livslängd
När vi frågat om hur gamla hundarna blivit så kan man konstatera att de blivit ganska gamla och att anledningen till att hundarna avlidit är tumörsjukdom 33%, ledproblem 16%, njur-relaterade problem 10%, epilepsi 10%, ålder 7%, hjärta 6%, övrigt några få av blandade orsaker. Uppdelat i åldersgrupper ser ålder för dödsfall ut enligt figur 5.
Figur 4. Procentuell fördelning av dödsorsak.
Figur 5. Hundar (%) avlidna vid en viss ålder.
Aktivering
På frågan hur hundarna aktiveras uppger 69 % lydnad, 47 % bruks/IPO, 6 % agility och 1,5 % tjänstehund. Övriga aktiveringsformer är promenader, cykling, freestyle, drag, lek, simning, "hänger med på allt" och rallylydnad.
Beteende
För en fjärdedel av enkäthundama anger ägaren att de upplever någon form av problem i hundens beteende. Vanligast förekommande uppges hundaggressivitet (10 % av samtliga hundar i enkäten) och svårigheter att vara ensam hemma (4 % av samtliga). Därefter kommer i fallande ordning; reserverade mot människor, stress, skott-/ljudrädsla, hundmöten (ej aggressivitet), aggressivitet mot människa, översocial och "allmänt rädd". Övriga problembeteenden som nämns av flera hundägare är vaktbeteenden, dominans och översexualitet.
Nöjd med rasen?
Här svarar hela 99 % att de är nöjda med val av ras och knappt 94 % kan tänka sig att skaffa en ny boxer. Drygt 6 % anger att de inte vill ha boxer igen och av dessa uppger 57 % att det beror på rasens hälsoproblem eller osund avel och 23 % anger den egna åldern eller hälsan som skäl. Enstaka personer vill byta ras pga. att de vill satsa på tävling eller anser att boxern är för krävande. Endast en person är direkt negativ till rasen.
Övriga kommentarer
I kolumnen för övriga kommentarer är det en fråga som dominerar över allt annat oron över hälsoläget i aveln och upplevelsen att avel medvetet bedrivs på sjuka individer. De flesta är ändå översvallande positiva till boxern och kan inte tänka sig en ras.
Andningsproblem - kommentar
Flera boxerägare har hört av sig och frågat varför hälsoenkäten inte innehåller frågor om andningsproblem och andra besvär som hänger ihop med rasens brachycefala fysionomi. Vi har givetvis diskuterat denna fråga när enkäten sammanställdes, men valde att inte ta med den då vi anser att det kan vara svårt att definiera problemen vilket medför stor risk för alltför godtyckliga svar. Om nuvarande kommittén för avel och hälsa anser att frågan bör utredas/beskrivas rekommenderar vi att man först definierar de olika problemen och noga beskriver de symtom som kan vara aktuella.
Vårt tack
Vi vill rikta ett varmt tack till Textalk Websurvey 
som sponsrat enkätstudien och därmed gjort det möjligt för oss att erhålla ett ändamålsenligt webbverktyg samt datasammanställning.
Slutligen ett varmt TACK till alla som besvarat enkäten! Vi har upplevt ett stort intresse för hälsofrågor och det känns lovande för vår ras att så många engagerar sig i arbetet för en frisk och sund boxer!
[ingen information finns tillgänglig om hälsoenkät]
Enkät SLU
Under våren har boxerklubben medverkat i en enkät avseende genetiska analyser av hundars vardagsbeteende.
Läs mer: Första resultatet btr Genetiska analyser av vardagsbeteende 
Övriga hälsoproblem
Hudproblem
I hälsoenkäter framkommer att enligt ägarna upplevs det största problemet för hunden vara hudåkommor (klåda, utslag, röda tassar), infektioner samt allergier.
Spondylos
Spondylos innebär förändringar i ryggkotor och disker som medför pålagringar framför allt under och mellan kotkroppar, så att benbryggor bildas. Också ryggens disker kan vara skadade och i vissa fall kan ryggmärgen utsättas för tryck med smärtor och rörelsestöranden som följd. I en del länder är det obligatoriskt med spondylosröntgen på avelsdjur.
Instruktioner för spondylosröntgen
Kejsarsnitt
Resultatet av hälsoenkäter visar att rasen har hög frekvens kejsarsnitt. Enligt resultat av ett examensarbete vid SLU år 2000, baserat på rasklubbens enkäter, framkom att primär värksvaghet orsakar majoriteten av förlossningsproblemen.
Hjärta
Hjärtproblem förekommer inom rasen och en relativ hög andel boxer har blåsljud i någon form (mellan 50-80 % av vuxna boxer har blåsljud, varav de flesta är låggradiga). I en del länder är det obligatoriskt med hjärtundersökning på avelsdjur. Svenska Boxerklubben rekommenderar att avelsdjur undersöks av smådjursspecialist/kardiolog. Om blåsljud föreligger, bör man gå vidare till kardiolog för en grundligare undersökning.
Från och med 1 januari 2018 är känd status på hjärta ett krav för valphänvisning på Boxerklubbens webbplats. Det sker hos veterinär antingen med auskultation (avlyssning) eller med ultraljud.
Ladda ned instruktioner för hjärtundersökning
De hundägare som har hjärtundersökt sina hundar och gett sitt tillstånd att resultatet publiceras finns i nedanstående lista. Listan är sorterad på hundens namn i stamtavlan.
Renal dysplasi
Renal Dysplasi – njursjukdom hos boxer – vad gör vi nu?
Boxerklubben har sökt pengar tillsammans med två andra rasklubbar och SLU för forskning kring den dödliga njursjukdomen Renal Dysplasi (RD). Forskningsmedlen söktes från SKKs utvecklingsfond och rasklubbarna har var och en bidragit med 5000 kr. Medlen beviljades sommaren 2017. Projektet omfattar raserna Boxer, Flat coated retriever och Berner sennen.
Renal dysplasi definieras som en onormal utveckling av njurvävnaden. Sjukdomen är dödlig och de flesta hundar insjuknar och avlider mellan 4 månader och 2 års ålder. I enstaka fall kan hunden leva längre men då kan den t.ex. ha en fungerande njure. Hos en frisk valp är njurarna färdigutvecklade vid ca 8 veckors ålder. Hos en valp med renal dysplasi förblir njurarna underutvecklade, vilket orsakar inflammation och bildandet av stel fibrös vävnad. Detta leder så småningom till njursvikt.
Målet med SLU:s projekt är att identifiera den genetiska bakgrunden till utvecklingen av sjukdomen renal dysplasi. I framtiden hoppas man att detta ska kunna leda till ett genspecifikt test som kan påvisa anlagsbärare. På så sätt kan vi i framtiden undvika anlagsbärare i avel och minska frekvensen av sjukdomen. För tillfället lägger projektet all energi på att samla in blodprover för att göra en genetisk studie.
SLU vill ha blodprov från hundar (framförallt boxer) som MISSTÄNKS vara drabbade av renal dysplasi.
Detta kan göras på två sätt; om du som hundägare ska ordna det själv behövs en del blanketter för blodprovet - ett medgivaravtal för blodprovstagning av hund med symtom. Det finns även en instruktion för provtagning och fakturering, kostnad för provet bekostas av SLU.
Allt detta hittar man på SLU:s webbplats: https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/hund/hundgenetikgruppen-renal-dysplasi/
Men du kan också kontakta Susanne Gustafsson, koordinator Hundbiobanken, SLU, tel 018-67 20 12, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Vid avlivning av njursjuk hund är det av största vikt att njurprov från hunden sparas och skickas till laboratorium för att säkerställa diagnosen. Det finns rutiner som ska följas; SKK-remiss ska användas av veterinärerna vid insändandet av njurprov till analys. Det gäller alla unga hundar (oavsett ras) som avlivas med misstänkt renal dysplasi. Kostnaden för njurprovet bekostas av SLU, information till veterinär finns hos SLU – kontakta Susanne Gustafsson, SLU. Här finner du också en länk till mer information kring rutinerna: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/hgen/hundgenetikgruppen/infoblad/renal-dysplasi141103.pdf
Sedan 2016 bedrivs också forskning på Cambridge University, Storbritannien, under ledning av Bill Amos, professor i genetik. Det arbetet syftar till att få fram ett gentest/markörtest för att identifiera kronisk ärftlig njursjukdom, inte enbart renal dysplasi, i rasen.
Vi kan också lämna DNA-prov till den forskning som BoxerJKD bedriver i Storbritannien. För att kunna gå vidare och förhoppningsvis bekräfta vad denna forskning hittills visat behövs snarast fler DNA-prover från drabbade individer, deras föräldrar och syskon. Torr-DNA insamlas genom att gnugga insidan av läppen med tops. Det gör inte ont, är inte svårt och kan göras hemma. Kontaktperson för detta projekt i Sverige är Pia Lannermalm, f.d. medlem av SvB:s hälsokommitté med erfarenhet av svensk njurforskning sedan 1999. Läs gärna mer på http://www.boxerjkd.com/
Kontakta Pia via mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. för att rekvirera ett så kallat swab-kit med tops och behållare. Ärenden behandlas med tystnadsplikt.
Under 2017 har tre nya fall av renal dysplasi konstaterats hos boxer i Sverige. Under de senaste åren har också nya fall kommit i våra nordiska grannländer. Fortsatt forskningsarbete är av yttersta vikt för att komma tillrätta med sjukdomen. Och det finns två sätt, båda lika viktiga, för oss boxerägare att hjälpa till!!!
Det är verkligen av största vikt att vi boxerägare på alla möjliga sätt hjälper till med forskningen kring kroniska ärftliga njursjukdomar. I sorgen över en sjuk boxervän eller vid förlusten av den bästa av kompisar kan vi kanske ändå tänka tanken – att forskningen kan hjälpa framtida boxrar…
November 2017
Avel o hälsa
Svenska Boxerklubben
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Svenska Boxerklubben uppmärksammade i slutet av 90-talet att njursjukdomen Renal Dysplasi förekommer i rasen. Mellan 1992-2005 har 22 konstaterade sjukdomsfall och därmed 38 identifierade anlagsbärare av RD rapporterats.
RD är en ärftlig defekt där hunden föds med underutvecklade njurar. Detta leder till att njurarna inte når full kapacitet t.ex. vad gäller rening av kroppens avfallsprodukter eller produktion av hormonet erytropoetin, vilket är nödvändigt för att kunna bilda röda blodkroppar. Sjukdomssymptomen, som inte skiljer sig från dem som uppstår vid andra njursjukdomar, är framför allt ökad törst och urinering, aptitlöshet och avmagring, kräkningar, diarré och uttorkning.
För att ställa säker diagnos och därmed särskilja RD från andra njursjukdomar, krävs mikroskopisk undersökning av njurvävnad, s.k. njurbiopsi på levande hund eller vid obduktion. Det är därför av stor vikt att avlidna hundar med misstänkt RD obduceras. Det finns idag internetaktörer som saluför DNA-test som sägs fria anlagsbärare. Dessa test är dock ej validerade av SKK. För att ett DNA-test ska vara giltigt i Sverige krävs bl.a att DNA tas via blodprov, ej swabtest (saliv). Forskning pågår på mycket hög nivå i samarbete mellan SLU och Broad Institute i USA, för att finna den muterade genen. Förhoppningen är kunna få fram ett vetenskapligt säkerställt DNA-test. För att hjälpa forskningen och därmed rasen är det av yttersta vikt att det på samtliga boxer som lider av njurproblem tas blodprov för DNA samt att alla boxer som avlivas på grund av njurproblem obduceras.
Rekommendationer till avelshygieniska åtgärder i dagsläget
- Känd anlagsbärare, (dvs.föräldradjuren till hund som drabbats av RD) tas ur avel.
- Drabbad individs kullsyskon/helsyskon skall endast med försiktighet användas i avel.
- Kullsyskon/helsyskon till känd anlagsbärare skall om den används i avel, ej paras med annan känd anlagsbärares syskon eller avkomma.
- Avkomma till känd anlagsbärare skall om den används i avel, ej paras med annan känd anlagsbärares avkomma.
BoxerJKD
BoxerJKD är en internationell grupp av boxerentusiaster som engagerat sig för att förhindra den globala spridningen av ärftlig, kronisk njursjukdom hos boxer (Juvenile Kidney Disease). I Sverige benämnt RD, tidigare PNP.
BoxerJKD.com innehåller bl.a bred och djup information om alla aspekter av ärftlig, kronisk njursjukdom hos boxer, många länkar till vetenskapliga studier samt stamtavlor från flera länder över boxer som rapporterats ha producerat drabbade avkommor. Sidan finns än så länge bara publicerad på engelska men uppfödare och andra intresserade bör ändå kunna få ut mycket information av innehållet.
Drabbade individer
Av klubben idag kända drabbade individer.(föräldrarna anses vara anlagsbärare)
| SE32384/2017 | Jipotimas Staten Island NY |
| SE46499/2016 | De la Pi's Åa Åj Ålly |
| SE20890/2017 | Twinbox Absolut Grape |
| SE20893/2017 | Twinbox Absolut Cherrys |
| S36190/2009 | Honeybox Daydreamer |
| SE47324/2013 | Diamanten |
| SE32061/2011 | Writer's Quadamente Qrie |
| S24988/2009 | Lyckovinstens Dixie |
| SE46609/2012 | Birkeboxer Irja |
| SE37599/2012 | Mysslingens Zoo'E |
| SE55955/2010 | Star-Boss |
| S51966/2009 | Debutant's That's My Girl |
| S33686/2009 | Buffet's Ava Gardner |
| S36192/2009 | Honeybox Delicious |
| S16015/2008 | Swedbox Ockie |
| S52335/2007 | Honeybox Athena |
| S22485/2008 | Tsatsiki's Eija |
| S22484/2008 | Tsatsiki’s Iikka |
| SE15259/2010 | Tzambika |
| S64204/2006 | Frontbox Alfons |
| S61588/2009 | Emerton's Elfsbergs Amigo |
| S22490/2008 | Tsatsiki's Matti |
| S36189/2009 | Honeybox Dark Secrets |
| S57498/2006 | Gold Stripes Molly |
| S38027/2009 | Valsängen's Wilja |
| S11207/2008 | Andilla's Crystal Clear |
| S36948/2008 | Debutant's Real Surprise To Glowlen |
| S60975/2006 | Mibox Delightful Darp |
| S17523/2004 | Yoda's Cura Ut Valeas |
| S43208/2007 | De la Pi's Piller |
| S37704/2007 | Twinbox Thuu Of The Jungle |
| S11015/2007 | Tinmax Arwen |
| S47375/2006 | Black Brook Petula Clark |
| S65365/2005 | Två Kronors Ögonsten Eira |
| S48483/2004 | Soerhagens Themis |
| S57736/2006 | Enchanter's Pärlans Pilutta Dej |
| S22019/2005 | Briljants Carolina |
| S59984/2005 | Nomina Ulla |
| S48146/2006 | Riddles Qntal |
| S48154/2006 | Sparring's Hillev |
| S48156/2006 | Sparring's Hedda |
| S28782/2004 | Två Kronors Yvoir Molly |
| S28781/2004 | Två Kronors Yvette |
| S28779/2004 | Två Kronors Yes Yoda |
| S28783/2004 | Två Kronors Yatzy's Tara |
| S34343/2004 | Pibox Read My Mind |
| S17529/2004 | Yoda's Futurum Nobis Est |
| S34334/2003 | Engelaiz Innovator |
| S38883/2003 | Farickos Unibeth |
| S52277/2002 | Marikarlos Hot White Lady |
| S30937/2002 | Queensies Yatsy |
| S20761/2002 | Teivik's Nime-Omana |
| S15542/2001 | Millneth's Aretha Franklin |
| S10069/2001 | Enchanter's Peyti's Principa |
| S52214/2001 | Chevrolinas Quadrucci Di Ludwig |
| S47603/2001 | Queensie's X-Isor |
| S25484/2000 | Marikarlos C'est La Vie |
| S38052/1999 | Farickos Nikitah |
| S30744/1998 | Nelly |
| S44327/1998 | Sparring's Busorama |
| S10817/1994 | Ringside's Waiting For Magic |
| S36059/1993 | Soerhagens Sage |
| S37951/1992 | Hausse Bea |
Externa länkar
SLU-info: RD hos boxer
Hälsoprogram
Svenska Boxerklubben är ansluten till två hälsoprogram som registreras av Svenska Kennelklubben.
Rekommendationer
Utöver ovan nämnda hälsoprogram har Boxerklubben egna rasspecifika rekommendationer
Höftleder
Kontroll av HD- och Knästatus sker genom röntgenundersökning då hunden är äldre än 12 månader.
Resultaten av denna undersökning är officiell och registreras hos SKK. Då detta är ärftliga defekter skall endast hundar som förklarats fria användas i avel. För att avkomma skall registreras hos SKK krävs att föräldradjuren är röntgade.
Höftledsdysplasi, HD
Höftledsdysplasi innebär att ledskålen är för grund, varför höftledskulan får ett otillräckligt stöd och leden blir ostadig. Instabiliteten i höftleden vid dysplasi leder till broskförslitning och benpålagringar. Lårbenshuvudet blir också mer eller mindre deformerat, beroende dels på graden av dysplasi och dels på hundens kroppsvikt. Vissa hundar med lindrigare grad av HD behöver inte ha några smärtor och graden HD står inte alltid i proportion till den enskilda hundens problem.
HD graderas idag A - B - C - D - E. Som HD-fri i Sverige räknas A och B.
Knäleder
Knäledsartros
Knäledsartros innebär att leden får pålagringar. Detta kan hos äldre hundar ses som en naturlig förslitning/ålderspålagringar. Hos boxer förekommer dock problemet redan hos valpar och unghundar, oftast förenat med stor smärta och rörelsehinder vilket förkortar hundens liv i både tid och kvalitet samt omöjliggör bruksfunktion.
Vid officiell röntgen efter 12 månaders ålder graderas knäna på en fyrgradig skala: Utan anmärkning (UA) - Lindrig benpålagring (lbp) - Måttlig benpålagring (mbp) - Kraftig benpålagring (kbp).
Hälsostatistik
HD statistik 2007-2016
Uppdaterat 2018-10-27
Genomsnittet idag (födda 2013-2015) HD 33,6 %
Knä statistik 2007-2016
Uppdaterat 2018-10-27
RD statistik 1999-2017
Uppdaterat 2018-10-27
