Svenska Boxerklubbens
kommentarer om

Debatten kring vita valpar och
avlivningsmetoder


Alla renrasiga hundar har ett hemland som räknas som deras ursprung. Rasens hemland bestämmer dess rasstandard och rastandarden beskriver dels hundens ursprung och användningsområde och dels dess exteriör.
Boxerrasens hemland är Tyskland, och det är där boxerns standard är fastställd. Andra länder, som exempelvis Sverige, kan inte påverka rasstandardens innehåll och kan inte heller ha en egen rasstandard att gälla i enbart Sverige. Standarden är mycket detaljerad för alla raser och en del av den beskriver päls och färg
.


Uppfödarna kan själva bestämma om det skall födas vita valpar

Uppfödarna kan själva bestämma om de inte vill att det ska födas vita valpar i kullarna, genom att låta den ena föräldern vara genetiskt otecknad.Om ett av föräldradjuren är genetiskt otecknad föds endast färgad avkomma.
En genetisk otecknad hund saknar vita tecken. Den kan ev. tillåtas ha en mycket liten bröstfläck och mycket litet vitt längst ut på tårna.

Svenska Boxerklubben försöker verka för att fler genetiskt otecknade hundar ska användas i avel samt premieras på utställning. Detta görs i rasklubben genom utbildning och information på bl.a. uppfödarkonferenserna. I de avelsmål som fastställdes 1998 är "färger/vita tecken" ett av delmålen, vilket i korthet innebär att rasklubben ska verka för att färgfrågan lyfts fram och att fler otecknade hundar premieras på utställning och används i avel

Vid den senaste domarkonferensen i Svenska Brukshundklubbens regi, då de flesta av Sveriges auktoriserade exteriör-domare för boxer deltog, betonades med eftertryck vikten av att även premiera hundar av hög kvalitet men som saknar de vita s.k. showtecknen. Vår uppfattning är att många domare tog till sig rasklubbens uppmaning.

Uppfödarnas ansvar
Under många år har diskussioner om etik och moral förts bland boxeruppfödare om de vita valparna. På Svenska Boxerklubbens årliga centrala uppfödarträffar har frågan behandlats vid flertalet tillfällen. Vid den senaste diskussionen, för ett par år sedan, beslutade uppfödarna gemensamt att det är varje enskild uppfödares eget ansvar om de väljer att behålla de vita valparna eller inte.
Svenska Boxerklubben har på flera sätt informerat och utbildat uppfödare och hund- ägare om färgnedärvningen hos boxer. Det har skett både vid uppfödarkonferenserna och i Boxerbladet.

Svenska Boxerklubben har inga vare sig synpunkter eller värderingar på de uppfödare som väljer att behålla sina vita valpar, men vi betonar dock med kraft att samma ansvar måste tas för alla valpar, oavsett färg.

  Svenska Boxerklubbens bestämda åsikt, vilken delas av uppfödarkollegiet från
uppfödarkonferenserna, är att även de vita valparna ska röntgas i höft- och knäleder samt MH-beskrivas (mentalbeskrivning av unghundar) och helst även mentaltestas vid Korning. Det är lika viktigt att deras status blir känd och att även deras resultat förs in i den årliga statistiken.
Svenska Boxerklubben förordar också att marknadsmässigt pris tas ut för vita valpar. Tyvärr kan vi konstatera att få vita boxer röntgas, och detsamma gäller vita boxers medverkan vid olika tester och prov.
Det är varken Svenska Boxerklubben eller Svenska Kennelklubben som avgör eller styr om en felfärgad valp ska avlivas eller ej. Svenska Boxerklubben rekommenderar heller aldrig uppfödare att avliva felfärgade valpar. Det totala ansvaret i den här frågan ligger hos uppfödarna.

Rubriker om avlivningsmetoder
Den senaste veckan har stora svarta rubriker om vita valpar och avlivningsmetoder kablats ut över Sverige via dagstidningar och annan media.
De avlivningsmetoder som påstås förekomma är grymma och Svenska Boxerklubben tar avstånd från både dessa påstådda metoder och de uppfödare som påstås använda dem. Det beskrivna sättet att avliva valpar på är för oss helt främmande. Vi har aldrig hört talas om något liknande hos uppfödare av boxer, och vi reagerar alla med avsky.
Alla uppfödare är, eller bör vara, införstådda med att de kan tvingas avliva en nyfödd valp. Orsakerna kan vara flera, en defekt valp med gomspalt, avsaknad av analöppning är några exempel. Precis som en vit valp kan vara orsaken. De flesta avlivas med veterinärhjälp.

Tyvärr är det så, att det inom all djurhantering förekommer avarter och vi kan årligen läsa om missförhållanden inom husdjursaveln. En majoritet av Sveriges lantbrukare t.ex., har välskötta djur i sina besättningar, men det förekommer grav vanvård hos några få. På samma sätt förekommer det beklagligt nog missförhållanden inom smådjursuppfödningen, och även i hunduppfödarleden.
Skulle Svenska Boxerklubben eller Svenska Kennelklubben få vetskap om att medlemmar i hundorganisationen behandlar hundar på det här sättet, skulle vi anmäla dem direkt. De skulle avstängas från valphänvisning och från annonsering i Boxerbladet och vi skulle direkt gå vidare till Svenska Kennelklubben för åtgärder i disciplinnämnden.


Det åligger varje uppfödare och annan enskild person, att slå larm om kännedom om missförhållanden i djurhållning eller hos uppfödare förekommer. De uppfödare som uttalat sig i media påstår sig känna till att vidriga avlivningsmetoder förekommer hos andra uppfödare. Svenska Boxerklubben är förvånad, och starkt kritisk till, att de nu citerade uppfödarna har undlåtit sig att slå larm om missförhållanden de påstår sig känna till.

Svenska Boxerklubben tar helt avstånd från påstådda avlivningsmetoder och även på det sätt de nu citerade uppfödarna svärtar ner hela landets seriöst arbetande uppfödarkår, oaktat rastillhörighet.



Svenska Brukshundklubbens Avelsavdelning för Boxer
Svenska Boxerklubben




Övrig information
Boxerns standard skriver följande om:
Päls:
Pälsen ska vara kort, hård, glänsande och åtliggande.
Färg:
Gul eller tigrerad med svart mask. Gult förekommer i olika nyanser,
från ljusgult till mörkt hjortrött, där en nyans mitt emellan anses vackrast (rödgul).
Den tigrerade varianten har på den gula bottenfärgen i ovan nämnda nyanser,
mörka eller svarta strimmor som löper i revbenens riktning.
Bottenfärgen och strimmorna måste vara klart avskilda från varandra. Vita
tecken skall inte betraktas som fel, de kan till och med vara ganska tilltalande.

 
Under "fel", står följande
Pälsfärg:
Mask som breder ut sig förbi nospartiet. Strimmor som sitter för tätt eller bara
enstaka urskiljbara strimmor. Sotig bottenfärg. Färger som blandar sig med
varandra. Osköna vita tecken, t.ex. på hela eller halva huvudet och när det vita
utgör mer än en 1/3 av den standardenliga bottenfärgen.


Kommentarer:
Om hunden har mer än 1/3 vitt tilldelas den 0 pris (på utställning).
Det här är standardens skrivning vad gäller färgen. De flesta uppfödare av boxer har kunskap om hur pälsfärgen nedärvs, och när en parning görs vet de vilka färger de har att vänta på valparna. Utan att i detalj gå in på hur den vita färgen nedärvs, så kan vi konstatera att de flesta uppfödare bör vara medvetna om att när hundar med vita tecken används i avel så finns också "risken" att få vita valpar. Information och utbildning om färgnedärvningen hos boxer sker på Boxerklubbens centrala uppfödarträffar och i Boxerbladet.