Huvudet ger boxern dess särprägel. Det måste stå i proportion till kroppen och får varken ge ett för lätt eller för tungt intryck.
Nospartiet skall vara så brett och mäktigt som möjligt. Huvudets skönhet beror på det harmoniska storleksförhållandet mellan nosparti och skalle. Från vilket håll man än betraktar huvudet, framifrån, uppifrån eller från sidan, skall nospartiet stå i rätt förhållande till skallen dvs aldrig verka för litet. Huvudet skall vara torrt, alltså utan rynkor. Naturligt bildas dock rynkor på skallen då hunden är extra uppmärksam. På båda sidor om näsroten och nedåt finns alltid antydan till rynkor.
Den mörka masken skall begränsa sig till nospartiet och till sin färg tydligt skilja sig från färgen på huvudet i övrigt för att intrycket inte skall bli dystert.



Skallparti
  Skallen skall vara så smal och kantig som möjligt. Den skall vara lätt välvd, varken klotaktigt kort eller platt och ej heller för bred. Nackknölen skall inte vara för kraftigt markerad. Pannfåran skall endast vara svagt markerad och får, speciellt mellan ögonen, inte vara för djup.


Stopet
  Pannan skall mot nosryggen bilda en tydlig avsats. Nosryggen får inte vara intryckt i pannan som hos en bulldogg men ej heller sluttande.


Nostryffel
  Boxern skall vara lätt uppnäst. Nostryffeln skall vara bred och svart med vida näsborrar. Nosspetsen skall ligga något högre än näsroten.




Nospati
  Nospartiet skall vara väl utvecklat i rummets tre dimensioner, alltså varken spetsigt eller smalt, kort eller grunt. Dess form påverkas av
a) käkarnas form b) hörntändernas placering i käkarna c) läpparnas beskaffenhet
Hörntänderna skall vara välutvecklade och sitta på så stort avstånd ifrån varandra som möjligt. Därigenom blir nospartiet framtill brett, nästan kvadratiskt och bildar en trubbig vinkel mot nosryggen. Framtill skall övre läppkanten vila mot undre läppkanten. Den uppåtböjda delen av underkäken, som kallas haka, får inte på ett påfallande sätt skjuta ut framför överkäken, än mindre försvinna in under den. Hakan skall såväl framifrån, som från sidan, vara väl markerad. När munnen är sluten får varken tänderna i underkäken eller tungan vara synlig.


Läppar
 

Läpparna skall framhäva nospartiets utseende. Överläppen skall vara tjock och fyllig och
därmed fylla upp det hålrum som bildas genom underbettet, varvid läppen hålls uppe av underkäkens hörntänder.



Käkar/ tänder
 

Underkäken skjuter ut framför överkäken och skall vara lätt böjd uppåt. Boxem skall ha underbett. Överkäken skall vara brett ansatt i skallen och endast obetydligt smalna av framåt. Tänderna skall vara starka och sunda. Incisiverna skall vara ansatta så regelbundet som möjligt i en rak linje. Hörntänderna skall vara stora och placerade på så stort avstånd ifrån varandra som möjligt.



Kinder
 

Kinderna skall, i överensstämmelse med käkarna, vara kraftigt utvecklade utan att ändå vara för betonat
framträdande. De skall snarare med en lätt välvning
övergå i nospartiet.




Ögon
 

Ögonen skall vara mörka och varken för små, för utstående eller för djupt liggande. Uttrycket skall vara energiskt och intelligent. Det får inte vara hotfullt eller ”stickande”. Ögonlockskanterna måste vara mörka.



Öron
 

De okuperade öronen skall i storlek harmoniera med huvudet. De skall vara ansatta på sidorna av skallens högsta punkt. Öronen skall ligga an mot kinderna när hunden är lugn. När hunden är uppmärksam skall öronen med ett tydligt veck falla framåt.






Viktiga måttförhållanden

Nosryggens längd/huvudets längd: Nosryggens längd skall förhålla sig till skallens längd som 1:2 (mätt från nosspetsen till inre ögonvrån resp från inre ögonvrån till nackknölen).
Det är viktigt att komma ihåg när det gäller huvudets pro-portioner, som skall vara 1:2 noslängd – skalle, att den nu-varande standarden skiljer från den föregående i mätpunkt-erna.
I föregående standard stod det ´Längden från nässpetsen till stopet skall utgöra en tredjedel av längden från näs-spetsen till nackknölen’. I nuvarande standard står följande: ´..... mätt från nosspetsen till den inre ögonvrån resp från den inre ögonvrån till nackknölen’.
Med de nya mätpunkterna kommer följaktligen själva nosryggen att se kortare ut, men inte den önskade längden enligt standarden.

 

Förekommande fel

Brister i ädelhet och uttryck.
Mörkt och dystert ansikte.
Pinscher- eller bulldogsaktigt huvud.
Benägenhet att dregla.
Synliga tänder eller tunga.
För spetsigt eller lätt nosparti.
Sluttande nosrygg.
Nostryffel som skinande läder ochutan struktur eller nostryffel som p g a klimatet tillfälligt förlorat pigmenteringen.
Ljus nostryffel.
Ljusa s.k. rovfågelsögon.
Ej fullständigt pigmenterat tredje ögonlock.
Hos hund med okuperade öron: slarvigt burna öron, helt eller delvis upprättstående öron eller s.k. rosenöron.
Skev underkäke.
Sned tandrad, orgelbunden tandställning, dåligt utvecklade tänder.
Långt, avfallande nosparti.
För stora öron.
Alltför flat skalle
och dåligt nosdjup
Dåligt utfyllt nosparti, kinesögon.
Klen underkäke.

Stort underbett
För knappt
  Skeva bett

Rosenöron
Alltför blött huvud
Ett runt oädelt huvud med flat skalle och
små kinesögon

Bilden t.v:
Ett runt oädelt huvud med flat skalle och
små kinesögon
:

 

Till höger:
Alltför flack skalle och
dålig hakmarkering


Kommentarer
 

Boxerns typ sitter i såväl dess helhet som i det särpräglade huvudet.En boxer är följaktligen ingen bra boxer om anatomi och funktion är utmärkt men huvudet saknar sin typiskhet. Inte heller är en boxer en bra boxer om huvudet är utmärkt, men kropp och rörelser är bristfälligga.

Uttrycket är viktigt hos boxer, det ska vara en mild blick i de mörka och välformade ögonen och samtidigt utstråla energi, intelligens och uppmärksamhet.
Huvudet ska vara torrt, men vid näsroten kan få finnas antydningar till rynkor, som löper ned åt båda sidorna. Nosen skall beträffande såväl bredd, längd som djup vara kraftigt utvecklat. Den skall vid basen vara bred och endast obetydligt avsmalna mot nässpetsen. Näsryggen skall vara i det närmaste parallell med underkäkens bakre del. Dess främsta del skall vara något uppåtriktad (uppnäsa).

Boxern i Sverige håller en bra klass och där de bästa håller en hög europeisk klass enligt anlitade europeiska domare. Givetvis finns det exteriöra detaljer som ska förbättras för att allmänt förbättra boxerns exteriör.

I följande delar av huvudet finns detaljer som bör förbättras på dagens boxer:
Skallpartiet
Nospartiet
Käkar/tänder





Detaljgranskning av huvudet

  Huvuddelen av boxerstandarden är huvudets utformning och därav skall naturligtvis särskild vikt läggas vid detaljgranskning av huvudets delar och detaljer, samtidigt som standarden anger att huvudet ger boxern dess särprägel.
Skallparti
Stopet
Nostryffel
Nosparti
Läppar
Käkar
Bett/tänder
Kinder
Ögon
Öron

Detaljgranskningen av dessa detaljer bör tydligt framgå i den skriftliga kritiken som domaren avger.



Huvudets förtjänster och fel värderas tillsammans med


Hals
Extremiteter
Hud
Storlek/vikt
Kropp
Rörelser
Päls
Uppförande/karaktär

för att domaren slutligen skall kunna avge en kvalitetsvalör.




Hur värderar vi domare dessa detaljer?

Anders Härnman:
  Boxern är en huvudras. Standarden anger att huvudet ger boxern dess särprägel. Därför lägger jag i min bedömning särskild vikt i huvudets detaljer utan för den skull ge avkall på anatomin.Huvudets konstruktion och proportion till kroppen är avgörande för ett bra boxerhuvud. De för mig de viktigaste grundpelarna i huvudet är:
skallpartiets form
stopet/nosryggen
nospartiet
läpparna
käkar/tänder
kinder
ögon
   
Ögonens placering, utformning och färg är avgörande för
ett rätt boxeruttryck.
 

Ögonens placering, utformning och färg är avgörande för ett rätt boxeruttryck.

Man kan kort sammanfatta ett vackert boxerhuvud med ”ett välformat och välskuret huvud med vackert uttryck.

Dessutom är ett måste för mig en lång, rund, kraftig, muskulös och torr hals. Ett huvud som sitter på en kort, grov hals ger för mig ett fel uttryck förutom vilken betydelse en lång, muskulös hals har för hundens anatomi. Halsens längd och hållning har stor inverkan på frambensaktionen. Vid tämligen lågt buret huvud, får arm-huvudmuskeln en optimal arbetsvinkel och kan genom sitt fäste på överarmsbenet påverka frambenet med stor kraft. Vid alltför högt buret huvud med tillbakaböjd hals fås en trippande frambensaktion.

Framställets och bakställets konstruktion i samband med bröstkorgens form är viktigt för en arbetande hund. Skulderbladen ska vara långa och snedställda, överarmarna skall vara långa och bilda en rät vinkel mot skulderbladet. Ett långt och liggande skulderblad betingar en god vinkling i skulderleden och därmed ett mjukt, fjädrande steg. Frambenen bär upp drygt 2/3 av kroppstyngden redan på en stående hund och ännu mera vid rörelse framåt.

Kraftigt bakställ med långa och breda lår. Höft- och knälederna ska vara väl vinklade.
Ett långt och välutvecklat bäcken ger sig till känna bl.a genom ett från sidan brett och kraftfullt lår.

Dessutom ska boxern ha livliga, kraftfulla och ädla rörelser.
Välvinklad front och välvinklat bakställ ger en flytande rörelse med långt framsträckta framben och ett rejält påskjut bak. Även halsen har inverkan på rörelseschemat

Givetvis har jag inte glömt det allra viktigaste boxerns uppförande. Boxerns temperament och karaktär är av allra största vikt. Jag vill helst se en boxer som kommer in i ringen och tydligt visar att här är jag utan för den skull vara ”övertempererad”.


Ingrid Anderson:
  När jag tittar på boxerhuvudet är det klart viktigaste för mig uttrycket. Däri ingår skallhöjd, ögonens placeing och färg, harmoni skalle - nosparti samt haka.

Men uttrycket när jag tittar på en boxer i ”ansiktet” har mycket stor betydelse för mig. Dessutom är anatomin väldigt viktigt. En boxer måste kunna röra sig vackert och ha en härlig resning samt helst en lång och väl välvd hals.

Maritha Östlund-Holmsten:
 

Huvudet är Boxerns absoluta adelsmärke. I standarden ägnas 59 rader åt huvudet, det säger en del om hur stor vikt som ska läggas vid det.

Huvudets konstruktion och proportioner, uttrycket, ögonens form och placering samt dess blick är viktiga detaljer som jag ser till när jag granskar huvudet. Bettets bredd är mycket viktigt. Ett brett bett ger ofta kraftiga, breda käkar och det är bl.a. det som ger ett välformat och väl utfyllt nosparti. En dålig hakmarkering kan förstöra uttrycket i ett annars bra huvud och en flat skalle kan i mina ögon ta bort hela huvudets karaktär.

Men boxerns typfullhet finns också i en torr, muskulös och tillräckligt lång hals, som följs av en väl markerad manke och en kort, stark rygg. Framställets konstruktion och bröstkorgens form är viktig för en arbetande brukshund. Jag värderar också raka framben med kraftig benstomme, korrekta mellanhänder och slutna, välformade tassar högt. Kraften i bakstället, där låren ska vara rikligt musklade är ytterligare detaljer som bör fästas vikt vid. Sen tycker jag att delar av typen även kan finnas i boxerns attityd. Jag älskar att se en självsäker boxer som själv tycker att hon/ han är vacker, visa upp sig för omgivningen.


tillbaka   till toppen