Skriv ut

Mentalbeskrivning - Att använda informationen

av Anna Persson

Mentalbeskrivning (MH) har givit ett oerhört rikt informationsmaterial om boxerns mentalitet vilket borde vara en guldgruva för uppfödare i avelsplaneringen, valpköpare i deras sökande efter en individ som motsvarar deras önskemål, samt övriga som intresserar sig för avelsfrågor och rasutveckling. Men hur ser utvecklingen inom rasen ut och hur använder uppfödarna materialet?

Då samtliga moment i MH uppvisar en ärftlig variation ger resultaten från mentaltesterna inte bara möjligheten att beskriva vår ras idag, utan även en möjlighet att förändra kommande generationers mentalitet i önskvärd riktning.

Det finns två villkor som måste uppfyllas för att en egenskap ska kunna förbättras. Det första är att egenskapen ska vara ärftlig, vilket vi vet är fallet med de egenskaper som beskrivs inom MH. Det andra är att det via avel måste ske ett medvetet urval för den aktuella egenskapen. Om inget medvetet urval sker så får vi inte heller några förbättringar hur många hundar som än testas och även om testen i sig fungerar mycket bra. Och om rasens mentala egenskaper inte förbättras så innebär det troligtvis också att de inte underhålls, vilket gör att boxerns goda egenskaper riskerar att gå förlorade om inte uppfödarna aktivt börjar arbeta för att förbättra mentaliteten. Det går inte att belåtet luta sig tillbaka i trygg vetskap om att boxern är en utmärkt hund. Vill vi behålla det som gör att boxern tilltalar oss som ras, då måste vi aktivt verka för saken.

Två viktiga begrepp i avelsarbetet är urvalsskillnad och ärftlighetsgrad. I urvalsskillnaden analyseras skillnaden mellan en viss individ och rasens genomsnitt. Med ärftlighetsgrad uppskattas hur stor del av skillnaden mellan individ och genomsnitt som kan förväntas gå vidare till avkomman. Ärftlighetsgraden kan ses som ett prognosvärde för avkomman, dvs följer man en viss princip i aveln så kommer inte varje individ men väl det genomsnittliga resultatet att utvecklas i önskad riktning.

Således gäller följande beräkning: Urvalsskillnad x Ärftlighetsgrad = Avelsframsteg.

Låter det krångligt? Strunta då i den matematiska beräkningen och koncentrera dig istället på principen. Vill du förbättra en viss egenskap så måste du se till att avelsdjuren har ett bättre utfall av den aktuella egenskapen än vad den genomsnittliga individen i rasen har. En sanning som är lätt att förstå och inte bör vara omöjlig att använda sig av med tanke på hur väldokumenterad boxern är idag.