Skriv ut
Publicerad

Anders HärnmanandersH

I mitt liv har det alltid funnits boxer. Den första boxern kom in i mitt liv när jag föddes! Riaa eller Lola som hon kallades var barnvakt till mig. Hon var ingen skönhet, men fantastiskt duktig på bruksplanen och framförallt en familjehund.

Mitt intresse för boxer stegrades under -60 talet och framförallt efter 1972 då jag blev delägare i Marions Kennel. Jag minns från utställningar de stora boxerprofilerna som den tyska domarauktoriteten Leo Helbig och naturligtvis den svenska auktoriteten Henning Fogelberg.

Jag har många gånger ställt ut för Axel Jacobsson och Einar Palmgren, två sanna boxerdomare! Einar var mest förtjust i tigrerade boxer, så det var inte lätt när man kom in i ringen med en gul boxer. En boxerprofil som jag hade ett stort förtroende för är också Sören Tiback som slutade döma alltför tidigt.

Mina uppdrag i Boxerklubben har varit olika genom åren, i Boxerklubben AS under ca 10 år och som ordförande första gången under perioden 1984 – 1987. Jag vet att jag att mina slutord då jag avgick som ordförande framhöll följande; "Det är viktigt att Boxer SM, Boxerlägret och Uppfödarträffarna blir permanenta. Då tillgodoser vi alla intresseinriktningar". Det är alltså 31 år tillbaka i tiden! Nu är jag inne på min andra period som ordförande och vi har verkligen uppfyllt dessa mål med att framförallt Boxer SM och Boxerlägret är ett måste för oss boxerälskare.

Auktoriserad exteriördomare blev jag 1987 och bland de första utställningarna jag dömde vid var Boxerklubbens utställning i Örebro och Finska Boxerklubbens 45 års jubileumsutställning. Sedan dess har jag dömt i många länder i Europa och även i Asien. Naturligtvis var ATIBOX 2006 i Lissabon roligast. Under min tid som ordförande nu, har jag legat lågt med att döma i Sverige men gör ett undantag för Boxer SM. Senare i höst kommer jag också vara en av domarna på Jahressieger i Ungern.

Nu blir det andra gången jag dömer Boxer SM, vilket jag verkligen ser fram emot!

Väl mött,

Anders Härnman